Följande texter är utdrag ur Kulturmiljöer i Gagnefs kommun, en kulturhistorisk miljöanalys av Maria Norell och Kjell Sundström, Dalarnas museums serie av rapporter: 17 från 1993. ISBN: 91-87466-00-7

Gagnefsbyn

Redan 1325 talas om nämdemannen Olaff i Gagnaeff (Gagnefsbyn) och byn måste vara en av de äldsta byarna i Gagnef. 1381 nämns “Lafrinze aff Gagnaeff”. 1529 skrivs byn “Gagneff”, 1537 “Gagne” och 1548 ”Gagneffz by”. 1571 fanns 6 hushåll i “Gagneffzbyn”, 1695 redovisas 12 skattebetalande i “Gagnefsby”, 1766 hade dessa vuxit till 20, 1856 fanns 28 hushåll i byn, 1933 fanns ännu 17 gårdar med kor och 5 av dessa utnyttjade fäbodar.

Gagnefsbyn är en mindre by på det flacka åkerlandskapet mellan Österdalälven och skogen. Runt omkring ligger ett öppet odlingslandskap i hävd.

Bebyggelsen ligger utefter bygatan samt i en mindre klunga. Bykärnan är mycket väl bevarad med kringbyggda gårdar med fina uthuslängor. Manbyggnaderna är rödmålade utan panel. En omålad timmerbyggnad finns. I norra delen av byn samt i bydelen grabbs har en del manbyggnader klätts med moderna byggnadsmaterial. Här har även en del moderna bostadshus uppförts.

Nordbäck

1539 bodde Mats och Nils i “Nordenbeck”. 1571 fanns 4 gårdar i “Nolanbäck” och 1644 reovisades 4 hemman i “Nordanbäck”. 1766 fanns här 13 hushåll. 1856 var antalet gårdar 23. 1933 hade ännu 11 gårdar kor.

Här bodde förr fältväbeln (motsvarande fanjunkare) i Gagnefs kompani. Fram till 1830 alternerade denne med löjtnanten i Gråda att ta hand om posten och fördela det som skulle till Öster- respektive Västerdalarna. Här gick vägen mot Västerdalarna upp genom skogen till Rista.

Nordbäck är en mindre by söder om Österdalälven. Bebyggelsen är gles och följer skogskanten. Odlingslandskapet nordöst om byn är i hävd men åkermarken norr om byn har växt igen.

Många av gårdarna har välbevarat månghussystem. Några av manbyggnaderna har timmerfasad, men de flesta är panelklädda. Nybebyggelse finns ej förutom två stycken oansenliga fritidshus.

Nordåker

1529 nämns byn första gången och skrevs då “Norda agker”. 1539 bodde Jon, Nils, Sven Olsson. Anders och Nils i “Nordenåker”. Vid Älvsborgs lösen 1571 skattar bara ett hushåll i “Nordanåker”. 1644 finns här 4 hemman och 1766 redovisas 11 hushåll. 1856 är antalet gårdar 26. 1933 har ännu 25 gårdar kor och 7 av dessa använder fortfarande fäbodar.

Nordåker ligger vid Esttjärnbergets fot just där skogen möter odlingslandskapet. Byn går i en krok från en tjärn över odlingslandskapet upp mot och utmed skogskanten.

Det finns två bygator som omsluter odlingsmarken i mitten. Från byn har man ögonkontakt med andra byar. Bykärnan är välbevarad med vinkelställda gårdar och månghussystem samt trång och tät bebyggelse kring gatumiljön. Odlingslandskapet är storöppet och i hävd. Aktiva jordbrukare finns i byn.

Några av gårdarnas manbyggnader har timmerfasaden bar, men de flesta har rödmålad panel. Några nybyggda villor avviker tydligt från den äldre byggnadstraditionen. Några gamla byggnader har moderniserats med nytillverkat byggnadsmaterial.

Älvnäs

Vi saknar tyvärr en text om Älvnäs. Det skulle vara intressant att ta fram mer information om vad området haft för funktion och bebyggelse, från tiden som färjeläge innan broarna byggdes och vidare till modern tid.